comment

associationer - sammanslutningar -
former av samverkan för ekonomiska eller ideella syften

offentliga rättssubjekt (staten, kommun) kan vara part i en association som vilket rättsubjekt som helst.

avtal(bolagsorddning, föreningsstadgar,e.d) och ändamål ska föreningar och bolag ha

bolag är slutna
föreningar är öppna

stiftelse har inga medlemmar

bokföring och årsredovisning enligt bokföringslagen(1999:1078)



HandelsbL(1980:1102)

ENKELT BOLAG(ej jur. pers.)

vilket verksamhet som helst - ändamål
avtalet uvarje tan krav på några formaliteter
har ej tillgångar
varje bolagsman ansvarar för sig
reglerna är dispositiva och kan avtalas bort
bolagsmännen kan bindaS genom avtal enligt regeler om fullmakt, ställningsfullmäktige, enligt samäganderätt

HANDELSBOLAG (jur. pers.)

näringsverksamhet - ändamål
registrering i handelsregistret som förs av Bolagsverket(Hand.reg.lag(1974:157))
lika del i vinst för varje bolagsman HandelsbL2kap6§och§8
varje bolagsman har rätt till ränta på insatt kapital
varje bolagsman är befogad att vidta åtgärder i förvaltningen av bolagets angelägenheter kap2§3
men om motparten insåg eller borde ha insett befogenhetsöverskridande är rättshandlingen ogiltig 2:18
en allmän avtalsrättslig princip
varje bolagsman kan bli skadeståndsskyldig om den skadar bolaget kap2§14
culpaansvar som grund för ersättningskildighet
som jurid.pers. kan handelsbolag ha sin egen förmögenhet och skulder, kan sluta avtal och föra processer i eget namn
bolagets skulder kan utkrävas ur bolagets tillgångar och hos vem som helst av bolagsmän.2:20
2:20 - personligt betalningsansvar, solidariskt förpliktelse

KOMMANDITBOLAG

förekommer när:
1. Någon av bolagsmännen (men inte alla)förbehåller sig att svara för bolagets förbindelser
2. ordet kommanditbolag ingor i firmans namnet
HandelsbL 1:2, 3:2
---
En kommanditdelägare har inte rätt att delta i förvaltningen av bolagets angelägenheter 3:4 och inte är behörig att företräda bolaget 3:7

AKTIEBOLAG ABL(2005:551)

Skulder utkrävs bara ur bolagets tillgångar , ej hos bolagsmän(aktieägarna)
dvs aktieägare har frihet från personlig ansvar
AB bildas enligt former noggrant föreskrivna i ABL 2kap
AB ska registreras i ABregister för att bli juridisk person.ABL2:22-25
en eller flera stiftare erfordras ABL 2:1
stiftelseurkund ska upprättas ABL 2:3 p 1 och 5
stiftelseurkund ska innehålla en bolagsordning ABL 2:10
en eller flera stiftare ska teckna sig för samtliga aktier i bolaget 2:3
aktieteckningen ska ske i stiftelseurkunden 2:12
aktierna ska betalas 2:3
bolaget skall anmälas för registrering i aktiebolagsregister 2:22
registrering är offentlig , info om bolag och dess verksamhet är offentlig
en bolagsordning ska ange bolags firma, styrelse, säte, föremålet, aktie 28:5

PRIVATA OCH PUBLIKA AKTIEBOLAG ABL 1 §5 §14
1.publika : allmänheten kan inbjudass att teckna eller förvärva aktier, och handel med aktier ska ske på börsen. Aktiekapital minst 500.000.
lagen 1991:980 om handel med finansiella instrument :
reglerar handel med aktier från publika aktie bolag på s.k. värdepappersmarknaden
EU:s reglering av fri rörlighet för kapital
2.privata: för ej utbjudas till allmänheten . minst 100.000 kr.

fr.o.m 2006 ABL1kap§2och 32kap : AB med särskild vinstutdelningbegränsning (ideel)
"kvotvärde" = ABL 1:6 = aktiens andel
minst ekonomiskt värde för en aktie beräcknas enligt ABL2:15

proportionalitetsprincipen
legalitetsprincipen (RF 1:1)
objektivitetsprincipen (RF 1:))

Lagens tillämpningsområde
Myndigheternas serviceskyldighet
Samverkan mellan myndigheter
Allmänna krav på handläggningen av ärenden
Tolk
Ombud och biträde
Inkommande handlingar
Jäv
Remiss
Muntlig handläggning
Antekning av uppgifter
Parters rätt att få del av uppgifter
Omröstning
Avvikande mening
Motivering av beslut
Underrättelse om beslut
Överklagande
Hur beslut överklagas
Rättelse av skrivfel och liknande
Omprövning av beslut
Inhibition
Överklagande av avvisningsbeslut
Vissa begränsningar i lagens tillämpning


http://www.notisum.se/rnp/Sls/lag/19860223.htm

1 kap. Inledande bestämmelser

2 kap. Handelsbolag

3 kap. Kommanditbolag

4 kap. Enkla bolag

ASSOCIATION menas sammanslutning, former av samverkan för ekonomiska och ideella syften.

OFFENTLIGA RÄTTSSUBJEKT : staten (krona) , kommuner
kan uppträda som vanliga rättssubjekt och som offentligrättsubjekt i t.ex. offentligrättsliga verk för renhållning

PRIVATRÄTTSLIGA ASSOCIATIONER :förening och bolag: former för friviligt verksamhet mellan flera perssoner ; måste uppfylla åtminståne 2 rekvisit:
1. avtal
2. ändamål
BOLAG har fixerat antal medlemmar/andelar
FÖRENING har i princip vexande antalet medlemmar,är en "öppen association"
Skyldigheter och rättigheter regleras i bolagsordning/stadgar

EN STIFTELSE är INTE EN ASSOCIATION, då de har inga medlemmar.

BOKFÖRINGSLAGEN (1999:1078)- alla som har näringsverksamhet ska bokföra och årsredovisa

ASSOCIATIONER ;
1)bygger på avtal
2)gemensamt ändamål
3)förpliktelse att arbeta för ..

BOLAG OCH FÖRENING:
1. bolag är slutna
2. föreningar är öppna (kan ha objektiva kravet )
ekonomisk förening har ekonomisk verksamhet och ekonomisk ändamål
Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar
det krävs minst 2 för att bilda

BOLAGER :

1.Enkel Bolag m(ej jurid.pers)(verksamhet),

2.Handels BOLAG måste registreras,(jurid.pers) (närings verksamhet) ,
finns avtal, men inga stadgar,
avtalet ger begränsad behörighet får att träffa avtal i Handelsbulags namn, .
I registreringen måste finnas vem som företräder bolaget i förhållande till utomstående,
Solidariskt ansvar för bolagsmännen 2:20 HBL dvs att man kan kräva vem som hälst på ansvar., varje bOlagsman företräder 2:17 hbl
, för att komma in eller ut i bolaget måste alla bolagsmän är överens om det §§22 kap 2 hbl(1980:1120).

3.KommandiBOLAG: registr (jurid.pers), närings verks,
begrensat ansvar för kommandideläg,
och komplementär har obegränsad personlig ansvar.,
det är endast komplementer som kan förplikta bolaget 3:7 hbl ,

4.AktieBolag
man stiftar AB – stiftelsens urkund(handling) 2 kap §§5 abl,
underskrift är lika med bildandet 2:4abl,
Akt bol lånar ut pengar av sina egare och uträder skuldbrev(aktie),
kapitalet tar på sig ansvar, så ägarna inte har ansvar 1:3 abl,
bulags ordning 3kap abl,
den är jur.pers ,
ägarna bestämmer ;
finns olika aktier typ A, B och C .
A aktier har mest rösträtt . A aktier ger makt,
B aktier både utdelning och makt.,
C aktier har ingen röst, ingen makt men bara utdelning.
Bolagsordningen måste beskriva bolagens aktier,
bolagsstämma årligen.
Lagstiftningen reglerar inte aktiernas namn eller förhållande.
Det reglerar bulaget i ordningen.
Löpande förvaltningen, vd får ma 8kp §§29 abl,



Näringsverksamhet = självständighet, varaktighet, vinstsyfte (ej hobby)

"Avtal om tjänster" - heter ibland uppdragsavtal
finns olika form av uppdragsavtal
allmän lagstiftning finns ej , men
KONSUMENTTJÄNSTLAGEN (1985:716) innehåller många tillämpningar

FÖRVARING/DEPOSITION AVTAL - har likheter med saklånet, ålderdomligt stadgande i
HB 12 kap -innehåller 12§§, (behandla med aktsamhet, presumtionsansvar)
§2 - presumtions ansvar på förvarare/despositarien om saken skades
§8 - retentionsrätt för förvarare/despositarien t.ex för hästföda

MATERIELLT ARBETSBETTING eller s.k. ARBETe PÅ ANNANS EGENDOM - KONSUMENTTJÄNSTLAGEN

ENTREPRENADAVTAL - reparation och bygge av fasta anläggningar - KONSUMENTTJÄNSTLAGEN - samt standardavtal "AB 04" - Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings - och instalations entreprenader.


TRANSPORTRÄTTEN - omfattande internationell lagstiftning:
- luftfartslagen (1957:297)
- lagen om inrikes vägtransport (1974:610)
- järnvägstrafiklagen (1985:192)
- sjölagen (1994:1009)
- lagen om paketresor (1992:1672) på EU direktiv - ett arangamang av särskild beskaffenhet ..och resegarantilagen (1972:204)

TRANSPORTAVTAL/ FRAKTAVTAL (ej personer)

KONOSSEMENT - internationell sjöfraktavtalet


INTERNATIONELLA UPPDRAG

SYSSLOMANNASKAP - immaterielt uppdrag - ett åtagande att företa en rättshandling eller liknande åtgärd för en huvudmans räkning

ARBETSRÄTT: :
- regler om kollektivvtal och anställning avtal
- arbetsprocessrätten
- offentligrättsliga skyddslagstiftningen för arbetsliv

ARBETSAVTALEN:
1. Anställningsavtal (§12 - förmånsrättslagen, semesterlagen och LAS)
2. Uppdragsavtal/avtal om tjänster.

ARBETSPRESTERANDE PART : arbetstagare/uppdragstagare - PRESTERAR ARBETE

Skillnaden mellan arbetstagare och uppdragstagare??
- arbetstagare alltid är en fisisk person.

I en OKLASSIFICERAD arbets AVTAL fins 2 PARTER: huvudmannen och arbetstagar

Arbetstagarens RÄTTIGHETER är i stor utsträckning TVINGANDE, därför kan presterande parten vid rättslig provning komma at betraktas som arbetstagare även om kontrakten säger annat (uppdrag, företag...)

NORM KÄLLA för anställnings AVTALET är rättpraxis och lastiftning ;

- MBL(1976:580)kollektivavtalet(indirekt) och dess rättsverkningar samt arbetsmarknadsorganisationerrnas inbördes förhållande. Främjar AT(arbetstagere)s medbestämmande över abbetsvillkoren .
- 1974:371 - lag om rättegången i arbetslivet ; domstolar i arbetstvister är AD och tingsrätt. AD har hela landet som domkrets och kan ej överklagas. AD består av juristdomare och företrädare från AT-org och AG-org.
- 1977:1160 arbetsmiljölagen , hör ej till cyvilrätten ; överklagas till statsliga arbetsmiljöverket



ARBETSMARKNADS ORGANISATIONER
MBL §§6-8

- är ideella föreningar
- BrB 2003:307 - lag om förbud mot diskriminerng (EG rätt)gäller.
- MBL §6 och andra lagar skiljs mellan CENTRAL och LOKAL arbetstagarorgabisationer
6 § Med arbetstagarorganisation avses sådan sammanslutning av arbetstagare som enligt sina stadgar skall tillvarataga arbetstagarnas intressen i förhållandet till arbetsgivaren. Med arbetsgivarorganisation avses motsvarande sammanslutning på arbetsgivarsidan.
Med lokal arbetstagarorganisation avses sådan sammanslutning av arbetstagare som är part i lokal förhandling med arbetsgivare. Med central arbetstagarorganisation avses förbund eller därmed jämförlig sammanslutning av arbetstagare.
Bestämmelser som avser arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation gäller i tillämpliga delar sammanslutning av flera sådana organisationer. Vad som sägs om medlem i organisation gäller i sådant fall de anslutna organisationerna och deras medlemmar.
- MBL §§ 7-9 :föräningsrätt; skydd åt alla arbetstagarorganisationer utan åtskillnad; föreningsrättskränkning kan åläggas utge skadestånd .
Föreningsrätt
7 § Med föreningsrätt avses rätt för arbetsgivare och arbetstagare att tillhöra arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation, att utnyttja medlemskapet och att verka för organisationen eller för att sådan bildas.
8 § Föreningsrätten skall lämnas okränkt. Kränkning av föreningsrätten föreligger, om någon på arbetsgivar- eller arbetstagarsidan vidtager åtgärd till skada för någon på andra sidan för att denne har utnyttjat sin föreningsrätt eller om någon på ena sidan vidtager åtgärd mot någon på andra sidan i syfte att förmå denne att icke utnyttja sin föreningsrätt. Sådan kränkning föreligger även om åtgärden vidtages för att åtagande mot annan skall uppfyllas.
Arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation är icke skyldig att tåla sådan kränkning av föreningsrätten som innebär intrång i dess verksamhet. Finns både lokal och central organisation, gäller vad som nu har sagts den centrala organisationen.
Sker kränkning av föreningsrätten genom avtalsuppsägning eller annan sådan rättshandling eller genom bestämmelse i kollektivavtal eller annat avtal, är rättshandlingen eller bestämmelsen ogiltig.
9 § Det åligger arbetsgivar- och arbetstagarorganisation att söka hindra, att medlem vidtager åtgärd som kränker föreningsrätten, Har medlem vidtagit sådan åtgärd, är organisationen skyldig att söka förmå honom att upphöra därmed.

- negativ föreningsrätt att stå utanför överhuvudtaget i europarådets konventionen från 1995


FÖRHANDLINGSRÄTT
MBL §§ 10-17
- förhandlingsskyldighet är skadestånds sanktionerad.
- MBL §11 - förstärkt förhandlings rätt - AG ska på eget hand förhandla...
- MBL §14 - AG ska förhandla även med central AT org om så krävs
- MBL §12 - AT rätt att förhandla
- MBL §13 - med ej kollektivavtalbunden facket skall AG förhandla enligt MBL §§11,12.



RÄTT TILL INFORMATION
MBL §§ 18-22

- för att på ett meningsfullt sätt kunna utöva inflyttande på ett företag.s verksamhet måste arbetstagarsidan ha god inblick i företagets förhållande
- §§18-22 - AG skall förlöpande hålla kollektivavtalbärande fackförening underrättad om hur erksamheten utvecklar sig och hjälper med utredningsarbete.
- §§19-20 - (2005:392) - eg-rätten) gäller inffo plikt för AG utan kollektiv avtal, liknande som i §13.

KOLLEKTIVAVTALET
MBL §§23-25

Kollektivavtal
23 § Med kollektivavtal avses skriftligt avtal mellan arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och arbetstagarorganisation om anställningsvillkor för arbetstagare eller om förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare (vanligvis löner , arbetstidens förlängning, allsköns anstälningsvillkor , anställdas inflyttande över företags ledningen exkl.tvingande regler, partens inbördes förhållande) . Avtal anses skriftligt även när dess innehåll har upptagits i justerat protokoll eller när förslag till avtal och godkännande därav har upptagits i skilda skrifter.
24 § Avser kollektivavtal arbetstagares hyresförhållande, har avtalet i den delen verkan som kollektivavtal endast i den mån det är fråga om partsställning och innehåll är sådant som anges i 12 kap. 67 § jordabalken.
25 § Avtal saknar verkan som kollektivavtal i den mån det har annat innehåll än sådant som avses i 23 och 24 §§.

- HÄNGAVTAL - enskilda AG tecknar s.k. hängavtal med ett fackförbund eller dess lokala avdelningen enligt riksavtal för berörda branschen.

- innom offentliga sektorn kollektivavtal inte kan reglera frågor som är tvingande i genom lagen 1994:260 om offentlig anställning och särskild huvud avtal för offentlig anställning, samt i frågor som politiska organer bestämmer (offentlig verksamhet: mål inriktnig, omfattning, kvalitet) .


KOLLEKTIVAVTALS RÄTTSVERKNINGAR:
- MBL §26 - medlemsbundenhet - alla medlemmar blir automatiskt bundna av avtalet,
- MBL §27 - tvingande verkan - bundna av avtalet kan inte med giltig verkan träffa överenskommelse som avviker från avtalet i vidare mån än avtalet tillåter.


MEDBESTÄMMANDE RÄTT GENOM KOLLEKTIVAVTAL
MBL §32
- lagen hjälper fackföreningarna att inskränka principen för arbetsgivarens företags- och arbets ledning.
- kvarlevande stridsåtgärd enligt §44 om inte §4st3 förekommer .

TOLKNINGSFÖRETRÄDE för kollektivavtalsbärande facket
MBL§§33-37
- reglerar provisoriska normtillämpningen i avvaktan på att rättvist om tolkning av avtal hinner avgöras av domstol. AT org har rätt att avgöra under tiden.
-§35 AG skyldighet att betala högre lön i fall AG inte omedelbart påkallar förhandling i en lönetvist.

VETO (inlägga förbud) MOT UPPDRAGSAVTAL
MBL §§38-40
- MBL §38 - AG är skyldig att informera om uppdrag och AT har rätt inlägga förbut.

FREDSPLIKT
MBL §§41-44
41 § Arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal får inte vidta eller delta i arbetsinställelse (lockout eller strejk), blockad, bojkott eller annan därmed jämförlig stridsåtgärd, om avtalet har ingåtts av en organisation och denna organisation inte i behörig ordning har beslutat åtgärden, om åtgärden strider mot en bestämmelse om fredsplikt i kollektivavtal eller om åtgärden har till ändamål
1. att utöva påtryckning i en tvist om ett kollektivavtals giltighet, bestånd eller rätta innebörd eller i en tvist huruvida ett visst förfarande strider mot avtalet eller mot denna lag,
2. att åstadkomma ändring i avtalet,
3. att genomföra bestämmelse, som är avsedd att tillämpas sedan avtalet har upphört att gälla, eller
4. att stödja någon annan, när denne inte själv får vidta stridsåtgärd. Stridsåtgärder som har vidtagits i strid mot första stycket betecknas som olovliga.
Första stycket hindrar inte arbetstagare att delta i en blockad som har beslutats av en arbetstagarorganisation i behörig ordning och som har till ändamål att utverka betalning av klar och förfallen fordran på lön eller på någon annan ersättning för utfört arbete (indrivningsblockad). En sådan stridsåtgärd är inte olovlig. Lag (1993:1498).

- arbetsmarknadsparter som inte är inbördes bundna av kollektivavtal är i allmänhet fria att söka lösa meningsmotsättningar i fackliga frågor genom att avbryta ekonomiska förbindelser eller liknande påtrycknings åtgärder i lagen kallade STRIDSÅTGÄRDER (MBL§41) .
- RF 2KAP§17 - rätt till fackliga stridsåtgärder
- I och med att kollektivavtal träffas upphör i princip- men inte ovillkorligt - rätten att vidta stridsåtgärder
- tvist om kolektivavtalets tolkning och tillämpning ska man lösa den hos AD
- MBL§4 st3: "I ett kollektivavtal får det också föreskrivas längre gående fredsplikt än som anges i 41, 41 a, 41 b och 44 §§ eller ett längre gående skadeståndsansvar än som följer av denna lag. Lag (2005:392)."
- SYMPATIÅTGÄRD - andra fackföreningar har rätt att hjälpa till i stridsåtgärder


VARSEL
MBL§45
-varsel förebud, misstanke, tecken, omen, järtecken; förvarning, underrättelse; föraning, förkänsla, förkänning
- 7 dagar


MEDLING
MBL §§46-62
- det ska finnas en statslig Medlingsinstitut som hjälper parterna att överenskomma.


SKADESTÅND OCH ANDRA PÅFÖLJDER
MBL §§54-62
- allmänt skadestånd - ersättning för icke ekonomisk skada - för att skärpa respekt.
- §60 - frihet för domstol att bestämma om skadestånd
60 § Om det är skäligt kan skadestånd sättas ned eller helt falla bort.
Vid bedömande enligt första stycket av arbetstagares skadeståndsskyldighet för deltagande i olovlig stridsåtgärd skall särskild hänsyn tas till omständigheter, som har framkommit vid överläggning enligt 43 §, och verkningarna av överläggningen.
I mål om skadestånd för arbetstagares deltagande i en olovlig stridsåtgärd skall domstolen, om arbetskonflikten ännu pågår och om domstolen finner den olovlig, så snart som möjligt ålägga arbetstagarna att återgå till arbetet. Lag (1992:440).
§61MBL - skadestånd fördelas mellan berörda:
61 § Är flera ansvariga för skada, skall skadeståndsskyldigheten fördelas mellan dem efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna.


AVTALSBÄRANDE FACKFÖRENINGS SÄRSKILDA RÄTTIGHETER :
- MBL 7-10§§ gäller alla fack föreningar
- MBL 11-70§§ gäller de som har slutit kollektivavtal
- lag 1974:358 om fackliga fötroende mans ställning på arbetsplatsen
- lag 1987:1245 om styrelserepresentation: 2 ledamöter från facket vid minst 25 anställda; och vid minst 1000 anställda
- lag 1996:359 om europeiska företagsråd
- lag 2004:559 om arbetstagarinflyttande i europabolag


.

ANSTÄLLNINGSAVTAL

NORMKÄLLOR :
- kollektivavtal- MBL§26 - oorganiserad arbetskraft - AG:s skadeståndsansvar gentemot facket
- skadeståndssanktionerad skyldighet för arbetsgivare att informera om anställningsvillkor enligt LAS §6
- en rad lagar om särskilda sidor av anställningsförhållanden i allmänhet.
- särlagstiftning:
1.(1973:282) - sjömän
2.(1970:943) - arbete i arbetsgivarens hushåll - husligt.
3. (1994:260) - offentligt anställda i visa fall
4. LAS (1982:80)§1 - undantas 4 grupper från LAS (se lagtext)
5. (1999:678) - lag om utstationering - eg-rätt

PARTERNAS CENTRALA FÖRPLIKTELSER
- arbetsuppgifter -definition : allt arbete för AG räckning som står i naturligt sammband med AG:s verksamhet
- arbetstiden (1982:673) - arbetstidslagen - dipositiv gentemot kollektivavtal - ordinarie arbetstiden ,högst 40tim/vecka
- enligt 2005 eg-rätt(ej dispositiv) 11-timmars dygnsvila.
- kap 4 SkadestL - arbetsgivarens skadeståndsansvar
- (1990:409) Lag om skydd för företagshemligheter . AT skadeståndsansvar
- LönEskydd - MBL§27 min lönen i kol.avt. gäller för alla. ; lönepotter;
- lagen (1991:1047) om sjuklön är tvingande - 80% alönen i 14 kalendardagar förutom "karensdagen"dvs frsta dagen
- (1962:381) om allmän försäkring kap3 - om sjukpenning- efter 14 dagar.

LÖNESKYDD
- (1970:215) om arbetsgivaes kvittningsrätt - förbud mot oavtalat löneavdrag. BENEFICIUM - MINIMUMLÖN vid skuldavdrag - fastställs av kronofogden.
- 1970:979 - förmånsrättslagen §12
- 1992:497 - lönegarantilag - staten ska betala om AG är INSOLVENT(bankrut) , begränsning till 4 PRISBASBELOPP dvs 161.200kr.

SEMESTERLAG (B:1977:480)- LEDIGHET
- semester lön
- semester tid
- semesterår 1april-31mars
- intjänandeår : 12månader närmast före ett semesterår: betyngar lönesstorleken
-
LAS (1982:80)
- §2 - lagen är tvingande till AT förmån och dispositiv i §§ 5,6,22,25-27 vidare §12 och §§ 11, 15, 21, 28, 32, 33, 40, 41 och annat...
- §4 - fast anställning -
4 § Anställningsavtal gäller tills vidare. Avtal om tidsbegränsad anställning får dock träffas i de fall som anges i 5 och 6 §§. Träffas i annat fall ett sådant avtal, kan arbetstagaren på det sätt som anges i 36 § få domstols förklaring att avtalet skall gälla tills vidare.
Anställningsavtal som gäller tills vidare kan sägas upp av arbetsgivaren eller arbetstagaren för att upphöra efter en viss uppsägningstid. En tidsbegränsad anställning upphör utan föregående uppsägning vid anställningstidens utgång eller när arbetet är slutfört, om inte annat har avtalats eller följer av 5 § andra stycket eller 6 §. I 33 § finns särskilda regler om skyldighet att lämna anställningen vid 67 års ålder och i samband med att arbetstagaren får rätt till hel sjukersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
En arbetstagare får med omedelbar verkan frånträda sin anställning, om arbetsgivaren i väsentlig mån har åsidosatt sina åligganden mot arbetstagaren. I de fall som avses i 18 § kan en arbetsgivare genom avskedande avbryta anställningen med omedelbar verkan.
Att arbetsgivaren i vissa fall är skyldig att informera och överlägga med arbetstagaren och berörd arbetstagarorganisation samt att tillämpa ett visst förfarande i samband med att ett anställningsavtal ingås eller upphör följer av 6, 8-10, 15, 16, 19, 20 och 28-33 §§. Lag (2006:440).

- §7 - SAKLIG GRUNDAT upsägning av AG : uppsägningsskäl:
1. pga arbetsbrist (turordning skadeståndssanktionerad §22 samt §§25-27)
2. pga personliga förhållande (AD tittar på slutsatser om arbetstagarens lämpligheter för förtsatt tjänst vid sådant uppsägning) (sjukdom regelviv, är ingen skälig grund för uppsägning , omden inte medför stadgivande nedsättning av arbetsförmåga) (äldre enligt §32a får jobba tills 67) (enligt §34 AT ska yrka om uppsägning är utan skälig grund så får den skadestånd §§ 37-39)(korta preskriptionstider för AT §§ 40-41)(uppsägningsskäl för inte ligga lång i tiden §7, §18)

-§§ 11 , 12,13 - uppsägningstider minst en månad

- §18 - avskedande

AVTAL är en RÄTTSHANDLING - det finns andra rättshandlingar förutom avtal.

PACTA SUNT SERVANTA -- avtal ska hållas

AVTALSFRIHETANS GRÄNSER .
I avtalsrätt finns tvingande regler för att skydda svagare parten av avtalet (hyresgäst, arbetstagare, konsument) och det blir innom sakrättsliga verkan dvs där avtalet gäller mot tredje man.
Supplerande (dispositiva) regler är dock de flesta lagreglerna i avtalsrätten.

KONSENSUALAVTAL - huvudprincipen är att man är överens oberoende av vilket form avtalet intar. kan vara MUNTLIG.

FORMALAVTAL - FORMFORDRANDE AVTAL de avtal där fordras en viss bestämd FORM, t.ex. fastighetsöverlåtelse avtal , jordbruksarende, äktenskapsförord , bodelning, arvskifte, testamente .

REALAVTAL - tradition , saklon, man lämnar en symbolisk sak.

--------------------
STANDARTAVTAL - rättspraxis fordrar att ett tyngande villkor direkt påpekas före avvtalslutet annars anses det inte gälla.(ty folk läser ej blankietter)

KOLLEKTIVA AVTAL mellan organisationer.


VITTNE krav vid avtalet kan va olika.

SOLENNITETSVITTNEN - är när den är nödvändig för att avtal blir giltig. t.ex. ordinärt testamente.

det finns lag i HB i § 1 AvtaL när vittne erfordras medverka i avtalet:
Lag (1946:805) med särskilda bestämmelser angående vittne vid vissa rättshandlingar :
Erfordras enligt lag, att avtal eller annan rättshandling företas eller eljest bekräftas med vittne får som sådant vittne inte godkännas den, mot vilken rättshandlingen skall företas, inte heller den, som är under femton år eller som på grund av en psykisk störning saknar insikt om betydelsen av sådan bekräftelse. Vad som sagts nu gäller även när vid köp, byte eller gåva av fast egendom eller tomträtt överlåtarens underskrift på fångeshandlingen styrks av vittne.
Har till vittne tagits någon, som enligt vad nu sagts ej är behörig, vare hans vittnesbekräftelse utan verkan.
Om testamentsvittne är särskilt stadgat. Lag (1991:1553).
1970:1014 Vid tillämpningen av de nya bestämmelserna skall vattenfallsrätt anses likställd med tomträtt.


AVTALTOLKNING
1. Gemensam partsvilja avgörande
2. Insikt om motpartens missuppfatning (jfr med AvtL 6§2
3. Oklarhetsregeln (avtals vilkor kan anses ogiltiga)



MARKNADS DOMSTOLEN kan förbjuda en näringsidkare ställa oskäliga villkor, eller skappa ett kolektiv skydd för konsumenter...


ELEKTRONISK SIGNATUR - EU direktiv. vid elektronisk kommunikation.
Lag (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer
Allmän bestämmelse
1 § Syftet med denna lag är att underlätta användningen av elektroniska signaturer, genom bestämmelser om säkra anordningar för signaturframställning, om kvalificerade certifikat för elektroniska signaturer och om utfärdande av sådana certifikat....
Definitioner
2 § I lagen avses med elektronisk signatur: data i elektronisk form som är fogade till eller logiskt knutna till andra elektroniska data ...

Regler om elektronisk handel finns även i Distans- och hemförsäljningslag (2005:59). I §9 i Konsumentkreditlag (1992:830) HB 1, står också om e-signatur:
Kreditavtalet
9 § Ett avtal om kredit skall ingås skriftligen. Avtalet skall undertecknas av konsumenten eller signeras av denne med en sådan avancerad elektronisk signatur som avses i 2 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. Konsumenten skall få en kopia av avtalet.
Ett kreditavtal som inte har ingåtts skriftligen är ändå giltigt utom i fråga om villkor som är till nackdel för konsumenten. Vid bedömning av om ett villkor är till nackdel för konsumenten skall en jämförelse göras med vad som gäller om villkoret inte tillämpas.
Vad som sägs i denna paragraf gäller inte för engångskrediter när kredittiden är högst 45 dagar och hela kreditbeloppet skall betalas på en gång. Det gäller inte heller för krediter som avser ett belopp som uppgår till högst 1 500 kronor. Lag (2002:564).

SLUTANDE AV AVTAL :

ANBUD OCH ACCEPT:
Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område
1 kap. Om slutande av avtal
1 § Anbud om slutande av avtal och svar å sådant anbud vare, efter ty här nedan i 2-9 §§ sägs, bindande för den, som avgivit anbudet eller svaret. Vad i nämnda paragrafer stadgas skall lända till efterrättelse, så vitt ej annat följer av anbudet eller svaret eller av handelsbruk eller annan sedvänja. I fråga om avtal, för vars giltighet enligt lag fordras iakttagande av viss form, gälle vad särskilt är stadgat....

ACCEPTFRIST är det den tid som anbudsgivaren blir bunden av sin anbud. t.ex.: "svara senast 12 augusti"

ACCEPTFRIST kan vara olika långt beroende på om man tilämpar "KONTRAKTSPRINCIPEN" ( som det är i England) , eller " LÖFTEPRINCIPEN" som det är i AvtaL 1§1, så länge inget annat följer av anbudet, svar, handelsbruk eller annan sädvänja (1§2), dvs, det är DISPOSITIVT .

LETTER OF INTENT används , men anses ej bindande.

LEGAL ACCEPTFRIST är skälig tid för svar om ej tiden avtalas .3§ :
3 § Göres anbud i brev eller telegram utan att tid för svar däri utsättes, måste antagande svar komma anbudsgivaren till handa inom den tid, som vid anbudets avgivande skäligen kunde av honom beräknas åtgå.

FÖR SEN ACCEPT §5

OREN ACCEPT §7

§§4,6,8,9 avtal kan uppstå av passivitet. (NEGATIV AVTAL - man blir bunden utan att vidta ngt rättshandling. )

STÄLLFÖRETRÄDARE :
1. kommission
2. fullmakt

FULLMAKT
AvtaL kap 2. (§§10-26)
Reglerna om fullmakt gäller möjligheterna för ombudet att binda huvudmannen mot tredje man på g. av fullmakten.

FULMAKTEN är en förklaring av FULLMAKTSGIVATE till FULLMÄKTIGE.

§10 st 2, kap 2 - ställningsfullmakt.

§16 kap 2 - skrivtlig fullmakt

PROKURA - prokuralag (1974:158)-fullmakt till fast egendom.

Fullmaktens BEFOGENHET är trängare än BEHÖRIGHET.

BEHÖRIGET är förhållande UTTÅT och är BRED.
BEFOGANHET är förhållande INÅT och är TRÅNG

§11 KAP 2 - skydd för tredje mannen i god tro

"§18-fullmakt" - muntlig, eller skriftlig som uppvisas ej - huvudmanen ej bunden , även om tredje man är i god tro (§11 st2)
18 § Fullmakt, som grundar sig allenast å fullmaktsgivarens meddelande till fullmäktigen, är återkallad, när meddelande från fullmaktsgivaren, att fullmakten icke vidare skall gälla, kommit fullmäktigen till handa.

RATIHABERA - godkännande av avtan utan av dess gränser

§25 kap 2 - fullmäktigens ersättning skyldighet -jämför: strikt ansvar

HB 18 §3 - obehörig vinst

§§16-18 AvtaL upphörande av fullmakt,

§§12 och 20 AvtaL - tredje man måste respektera fulmaktens upphörande

§§21 AvtaL - fullmakt upphör av död

§§22-24 - fullmakt är begränsad p.g.a. fullmaktgivares död.

ORSAKER TILL OGILTIGHET AV RÄTTSHANDLINGAR(AVTAL)
3 kap. Om rättshandlingarnas ogiltighet

§28 st-2 - OTILLBORLIGA BETEENDET HAR UTÖVATS MOT TREDJE MAN.

§§28,29,31 - HOT OCH TVÅNG , OCKER

§ 30 - SVEK

§32 st-1 - TILLITSGRUNDSATSEN- god/ond tro - (FÖRKLARINGSMISTAG)

§32 st-2 - FÖRVANSKNING

§33 - STRIDER MOT TRO OCH HEDER

§34 - FÖR SKENS SKULL

...vidare kan man räckna ut ...(vet ej vilket §§):

- formkrav,
- förfalskning
- om tvingande lagregler ej finns i avtalet
- PACTUM TURPE - dvs olaglig eller omoralisk t.ex bank rån
- spel och vad

..vidare kan va ogiltig vid bristande rättslig handlingsförmåga...:

- lag (1924:323)AvtaL 3kap :avtal under psykisk störning är ogiltig
- FB 9:6 , 11:10 - omyndig
- med förvaltare


JÄMKNING (§36), ÅTERGÅNG (t.ex. 1924:323), RATIHABERING(Ramkonv.1980.avd3.art5)

36 § - mot oskäliga avtalsvillkor
36 § Avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Har villkoret sådan betydelse för avtalet att det icke skäligen kan krävas att detta i övrigt skall gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet lämnas utan avseende.
Vid prövning enligt första stycket skall särskild hänsyn tagas till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument eller eljest intager en underlägsen ställning i avtalsförhållandet.
Första och andra styckena äga motsvarande tillämpning i fråga om villkor vid annan rättshandling än avtal.
I fråga om jämkning av vissa avtalsvillkor i konsumentförhållanden gäller dessutom 11 § lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Lag (1994:1513).

FÖRMÖGENHETSRÄTT består av :
- regler om fömögenhets aktiva:egendom i vidsträckt bemärkelse : fastigheter, lösören, värdepapper, fordringsanspråk,
- regler om förmögenhets passiva : skulder , förpliktelser ...
- regler om avtal och andra former för omsättning av förmögenhetsvärde , utförande av arbete m.m.

FÖRMÖGENHETSRÄTTENS GRUNDVALAR och EKONOMISKA SYSTEMET har samband och man kan tala om VÄXELVERKAN mellan rättsliga och eonomiska faktorer.

PRIVAT ÄGANDERÄTT - regeringsformen kap2 §18.

EXPROPRATION -

AVTALSFRIHET för den enskilda är en grundprincip i marknadsekoomi. En oskriven rättsprincip är att varje svensk har rätt att bedriva näringsverksamhet, förbuds regler är dock skrivna: lag (1986:436) om näringsförbud.


Rättsordningen för att skydda den svagare parten i avtalet ( arbetstagare, hyresgäst, konsument...) vad som ska gälla om avtalet innehåll är ofulständigt, dvs genom DISPOSITIVA REGLER (i skillnaden till TVINGANDE regler regler som ovilkorligen måste lända till efterrätelse oavsett vad parterna har avtalat).


FÖRMÖGENHETSRÄTTSLIGA TYPER :

1.;SAKRÄTTER SOM HAR VERKAN MOT TREDJE MAN;
- äganderätt
- panträtt, nyttjanderätt (hyra, arrende, ) - begränsade sakrätter, servitut

2.; OBLIGATIONSRÄTTIGHETER - rätt till anspråk p.g.av individuella mellanhavande, och inte har verkan mot tredje man;
- fordran (skuldbrev)
- andelsrätt (aktiebolag, ekonomiska föreningar, andra associationer...)

- IMMATERIALRÄTTEN - upphövsrätt på konst , varumärke m.m.



FÖRMÖGENHETSRÄTTIGHETERNAS ALLMÄNA DRAG

- Överlåtbarhet
- I penningar uppskattbar värde


BEGREPPET "SAK" omfattar materiella ting fasta eller lösa (ex: bohag hus, bil, böcker,djur...)Används ofta begrepp "varor, rätt och slätt egendom, gods, fastigheter, ....
BEGREPPET "EGENDOM" används fr att utrycka sakens tillhörighet/egande i alla förmögenhetsrättsliga typer.

FAST EGENDOM DEFINIERAS I JB 1:1Från och med 2004 följande mening skjutits in: "En fastighet avgränsas antingen horisontellt eller både horisontellt och vertikalt" . Man behandlar tredimentionell frågan också i FBL(1970:988) 1:1a.

LÖS EGENDOM (LÖSÖRE) är tx: möbler , smycken, kreatur, mynt, värdepapper(aktiebrev, löpande skuldebrev, obligationer...), byggnader på ANDRAS GRUND, patenträtt,rätt till varumärke, hyresrätter, nytjanderätter,...

ÄGANDERÄTTENS INNEBÖRD
- VINDIKATIONSTALAN - Om en annan person utan lov fått en sak i sina händer har ägaren i princip ett rättsanspråk på att med myndighetens hjälp få tillbaka den. Talan härom brukar sedan gammalt kallas vindikationstalan.I praktiken sker vindikationstalan enligt nu gällande svensk rätt genom att rättsinnehavaren hos kronofogdemyndighet ansöker om handräckning. Om ansökan bestrids torde målet i normalfallet sedan handläggas av tingsrätt som talan om bättre rätt.
- GRÄNSER FÖR ÄGARENS BEFOGENHETER - legala inskränkningar i äganderätten,
1. Allmän nödrätt , t.ex i brandlagstiftningen,
2. panträtt (begränsad sakrätt)
3. retentionsrätt (begränsad sakrätt)(av lat. retentio, kvarhållning), juridisk term, är en borgenärs rätt att till säkerhet för sin fordran innehålla viss gäldenärens lösa egendom, till dess han fått sin fordran betald.
4. nytjanderätt (begränsad sakrätt) "leasing"
5. servitut(begränsad sakrätt)
...


"statisk" och "dynamisk" sakrätt med sakrättslig verkande moment , avtal , traderande m.m. som är synlig för tredje manen.

"överlåtelse" - angår hela rättighetten som t.ex vid köpet,
"upplåtelse" - angår delrätt som t.ex vid nyttjande

BESITTNING

"att ha besittning till en sak " = med eller utan rätt inneha saken

PRESUMTIONSVERKAN för besittning - det presumeras att inehavet av en sak är rättmätig så länge annat inte har visats.Detta innebär en processuell fördel. Om någon annan påstår sig ha bättre rätt till egendomen än besittaren, har han bevisbördan för sitt påstående.

16§6 mom.SP, under 14§BrP:
"Ingen må självvilligt taga åter det han vidkännes, evad det är från honom stulet, eller det han tappat haver , utan lite befallningshavanden eller domaren därom till..."

BESITNINGSRESTITUTION - beslut om återställande av rubbad besitning.

SÄRSKILD HANDRÄCKNING LAGEN 1990:746 OM BETALNINGSFÖRELÄGGANDE OCH HANDRÄCKNING.
enligt denna lagen kan kronofogdemyndigheten besluta om särskild handräckning efter man har ansökt det. Kronofogdens beslut kan överklagas till tingsrätten.

"Å FÄRSK GÄRNING"lag (1942:378) i 14§BrP undantaget från betalningsföreläggande och handräckning är när ägare omedelbart för tag på denne som olaglig besatt ägendomen.
Ett besitnings förhållande, som någon utan rätt rubbat , får sålunda alltid å färsk gärning återställas av den person , vars besittning rubbats eller som är i hans ställe"
exempelvis sådana regler beskrivs i 47§ jaktlagen, 47§ fiskelagen innom BB Byggningabalk.

BESITTNINGSSKYDDET - SKYDDET FÖR EN BESITTARE/ägare, ägaren har även rätt till nödvärn/självförsvar understöds av regler inom straffrätten: egenmäktig förfarande BrB8§8 och självtäkt BrB8§9:
8 § Den som, i annat fall än särskilt i detta kapitel omförmäles, olovligen tager och brukar eller eljest tillgriper något, dömes för egenmäktigt förfarande till böter eller fängelse i högst sex månader. Detsamma skall gälla om någon utan tillgrepp, genom att anbringa eller bryta lås eller annorledes, olovligen rubbar annans besittning eller ock med våld eller hot om våld hindrar annan i utövning av rätt att kvarhålla eller taga något.
Är brottet grovt, dömes till fängelse i högst två år.
9 § Rubbar man olovligen annans besittning för att själv taga sig rätt, dömes för självtäkt till böter eller fängelse i högst sex månader.

RÄTT TILL AVKASTING - som äpple, räntan på obligation...under förutsättningen av god tro. - t.ex JB5§1
5 kap. Verkan av att fast egendom frånvinnes någon efter klander m.m.
1 § Avträder någon fast egendom efter klander, skall han dessutom utge ersättning för avkastning, som egendomen frambringat under tid efter det att han fick kännedom om att annan ägde bättre rätt till egendomen eller stämning delgavs honom. Ersättning skall också utges för arrendeavgift, hyra och annan inkomst av egendomen, som belöper på nämnda tid. Han får dock tillgodoräkna sig skälig ersättning för de kostnader han haft för att erhålla avkastningen och inkomsten samt för att under angivna tid underhålla egendomen.
Om avkastningen eller inkomsten på grund av den avträdandes försumlighet understigit vad som skäligen kunnat erhållas, skall han ersätta skillnaden.


TRADITION - Övergången av besitningen - kan avgöra vem är ägare, dynamiska sakrätten, sakrättslig verkande moment

DE LAGA FÅNGEN

LAGA FÅNG = lagligen erkända SÄTT att förvärva äganderätt till en fastighet, en lös egendom eller annat förmögenhetsobjekt :
1. ärvt
2. skifte (byte)
3. köp
4. gåva
5. giftorätt
6. testamente
7. tillskott
8. utskiftning
9. expropriation
10. i enlighet med fiskelagen1993:787 och jaktlagen 1987:259 (termen ifrån medeltidens rätt : "Desse äro laga fång , därigenom man jord , hus och grund å landet och i staden , förvärva må: ett är arv, om lagligen ärvt är; annat är skifte, om lagligen skift är ; tredje är köp, om lagligen köpt är ; fjärde är gåva , om lagligen givet är ; femte är pant, om den lagligen pantsatt och förstånden är : allt efter som i denna lagbok skrivet står. Lagligt stående , olagligt återgående.")

DERIVATIVA FÅNG = frivilliga överlåtelser (köp, gåva, byte, arv, testamente, giftorätt ...)

EXEKUTIVA FÅNG =

ORIGINÄRA FÅNG = Ursprungliga = ockupation: att besitta sak som saknar ägare, är oberoende av mellanhavandet mellan några avtalsparter :
1. Res derelictae - skräp - ockupanten behöver ej kunggöra ,
2. Hittegods - behöver polisanmälla enlig lag(1938:121) om hittegods,
3. Fynd - lag(1938:121)§6.
4. Forfynd - lag (1988:950) om kulturminnen. Forfynd i fast fornlämning tillfaller staten, övriga forfynd tillfaller upphittaren. Men denne är i visa fal skildig att erbjuda staten (antikvarisk myndighet, länsmuseum, polismyndighet ) att lösa in föremålet. Regler finns också i lag 1918:163 om sjöfynd.
5. Specifikation - Förvärv av nybildade saker - när en berömd konstnär av misstag begagnar en annans lerklump och gör en skulprur av denna. Om det genom arbete skapade värdet är väsentligt större än materialets värde och om den som utfört arbete varit i god tro, anses denne sedan gammalt göra ett ÄGANDERÄTTSFÖRVÄRV dvs SPECIFIKATION

SAMÄGANDERÄTT - SamägLag (1904:48)

1 § Äro två eller flera samfällt ägare av fastighet eller lös sak, eller tillhör aktie, obligation eller skuldebrev två eller flera samfällt, tillkomme envar av dem viss lott i godset. Lotterna vare för lika räknad, där ej annat förhållande kan visas.

2 § För förfogande över det samfällda godset i dess helhet eller för vidtagande av åtgärd i godsets förvaltning erfordras samtliga delägares samtycke; dock må åtgärd, som för godsets bevarande tarvas och ej tål uppskov, utan hinder därav att någon delägare i följd av sjukdom, frånvaro eller annan orsak är ut stånd att i åtgärden deltaga, av övriga vidtagas.

3 § Kunna delägarna ej enas rörande godsets förvaltning eller nyttjande, äge på ansökan av delägare rätten förordna, att godset under viss tid skall omhänderhavas av god man, som av rätten utses. Till god man må ock delägare förordnas.

4 § Den, som enligt 3 § blivit utsedd till god man, åligger att godset till delägarnes samfällda bästa förvalta. Vill han godset bortlega, äge makt därtill, dock ej för längre tid än förordnandet avser. Där fråga är om fast egenom, äge han bortlega egendomen till den fardag, som infaller näst efter det sagda tid gått till ända, eller, om viss minsta tid för upplåtelsen är bestämd enligt lag, för sådan tid.
Behållen avkastning av godset varde av gode mannen för varje år mellan ägarna fördelad. Lag (1970:1005).

SamägL (1904:48) har 20 §§

Lag (1989:31) om förvaltning av visa samägda jordbruksfastigheter.§§2-6

JURIDISISK PERSON

JURIDISKA PERSONENS självständighet mot intressenterna och mot utomstående består i att den har en avskild förmögenhetsmassa och uptreder under särskild benämning (firma, org.nr.)

FISISK PERSON

SKYDD FÖR MÄNNISKANS INTEGRITET finns i
- regeringsformens stadgande om medborgarnas fri och rättigheter
- Europakonventionen
- civilrättsliga regler om skadeståndsansvar för den som vållar till personskada
- särskilda regler skyddar den enskilde mot godtyckliga åtgärder av myndigheter (frihetsberövande,husundersökning...)
- den enskilde skyddas mot obehörig användning av hans eller hennes namn eller bild i reklam.

PRINCIPEN OM " LIKHET INFÖR LAGEN " - innom civil, straff och process rätten behandlas alla människor efter samma grundsatser i princip

Varje FISISK PERSON = är = RÄTTSSUBJEKT dvs = har RÄTTSKAPACITET = rättsförmåga = kan äga egendom (rättskapacitetens positiva sidan) och ha skulder (rättskapacitetens negativa sidan) samt partshabilitet (förmåga att vara part i rättegång) ,

RÄTTSKAPACITET beskriver förhållande mellan varje mänsklig individ från födelse till döden och rättsordningen

RÄTTSKAPACITET reglerar att varje människa principiellt anses kunna äga tillgångar i form av saker av skilda slag, fordringar och andra rättigheter m.m.

RÄTTSLIG HANDLINGSFÖRMÅGA

RÄTTSLIG HANDLINGSFÖRMÅGA - förmåga att själv ombesörja sina rättsliga angelägenheter, sålunda att själv sälja och köpa, sluta avtal...

PROCESSHABILITERING - rättslig handlingsförmåga innom processrätt , det betecknar rätten för part att själv föra sin tala

RÄTTSHANDLINGSFÖRMÅGA har i huvudregel alla rättssubjekt förutom
1. underåriga - under 18 år FB 9:1. Väderbörande förmyndare eller vårdare ombesörjer underårings angelägenheter, men med tillåtelse från förmyndare kan sluta avtal och göra andra rättshandlingar (köp).Underåringens förvaltare tar på sig skadestånds skyldighet (SkL 2:4)
2.personer som står under förvalterskap
3. psykisk stårda personer lag (1924:323) om verkan av avtal slutits under påverkan av psykisk störning. Skadestånd är mildrare i sådana fal (SkL 2:5)

FÖRMÖGENHETASRÄTT OCH FAMILJERÄTT (succesionsrätten) är 2 huvud område i civilrätt.

PERSONRÄTT - angår både förmögenhetsrätten och familjerätten.

AVTAL är det främsta medlet för åstadskommande av förmögenhetsrättsliga (civil) rättigheter och förplikter.

ERSÄTTNINGSSKYLDIGHET för SKADEGÖRANDE HANDLING eller förlust är en viktig grund för rättsverkningar (civil)

Förmögenhetsrätten som en del av civilrätten innehåller regler för en mängd avtalstyper. T.ex:
- arbetsavtal,
- köp av lös eller fast egendom
- gåva
- hyra
- försäkringsavtal
- kreditavtal
- pantsättning
- allmän avtalsrätt
- kontraktsrätt
- speciell avtalsrätt

FÖRMÖGENHETSRÄTTEN som en del av civilrätt kan ses som uppbyggd kring möjligheterna för rättsubjekten (fis.-,jur.- pers.) att i anslutning till den erkända förmögenhetsrättsliga objekten (ekonomiska anspråk av olka slag) åttadskomma rättsverkningar främst genom AVTAL och SKADEGÖRANDE HANDLINGAR.

AVTAL/SKADEGÖRANDE HANDLING mellan stat/kommunoch och en enskild rättsubjekt (fisiska och juridiska personer) tillhör CIVILRÄTTEN. ex:
- en företrädare för en kommun gör matinköp till skol bespisningen.
- kommunal gatuarbetare orsakar trafikolycka

Beslutande inom ramen/enlig regler för den OFFENTLIGRÄTTSLIGA LAGSTIFTNING kallas myndighetsutövning. ex:
- polisnära åtgärder,
- en kommun provar ansökningar om byggnadslöv.

Regler i offentliga rätten påverkar cyvilrättsliga återverkningar, ex:
- avtalsutformning ...

Civilrättsliga principer i den offentliga rätten t.ex
- rätt till skadestånd vid fel av myndighetsutvning
- krav på verksamheten enlig avtalsvilkor liknande till civilrättsliga avtal




Gränsdragningen mellan CIVIL- och OFFENTLIG rätt har betydelse för RÄTTSTILLÄMPLING med hänsyn till att vi i Sverige har en dubbel domstolsorganisation ;
1. allmänna domstolarna - civil rätt
2. förvaltningsdomstolarna - offentlig rätt

- arbetsdomstolen, marknadsdomstolen,mfl komplicerar bara bilden av den dubbel fördelning, men de måste tilhöra förvaltningsdostolarna snarare???

RÄTTSORDNING ÄR ETT SYSTEM

RÄTTSREGLERNA framträder bl.a. som lagar och förordningar
antagna och påbjudna i viss auktoritativ ordning och tillämpade genom
domstolsavgörande och andra myndighetsåtgärder
och skapar ett system kallad rättsordning (den positiva rätten)(gällande rätt)

PACTA SUNT SERVANDA =avtalet ska hållas

SANKTIONER = tvångsåtgärder

staten har inte juridisk giltighet utanför det område som anses böra omfattas av rättsordningen.

Normalt bör medborgarna i en demokrati känna sig skyldiga att följa lagen.

LEX NATURALIS =lex naturae = naturrätt

RÄTTSSTAT= ger sina medborgare rättssäkerhet genom att fastställa en bestämd rättsordning som tillämpas opartisk. Medborgarna har t.o med skydd mot missbruk av statens maktutövning . rättstillämpningen är förutsägbar. vad reglerna och lagar ska ha för innehåll är frit, men mänskliga rättigheter kan var en begränskning.

MONTESQUIEUS = MAKTDELNINGSLÄRA där staten är styrande organ och oberoende domre är dömande makt.

grundläggande fri och rättigheter fastställs för att befrämja rättsekerheten (regeringsformen)

Rättsregler tillämpas av domstolar och andra myndigheter, dvs att
den direkta statsverksamheten är mycket omfatande.
kontrollen över rättsekerheten i den offentliga förvaltningen är nutidens problem.
då kan man utförma förvaltningsförfarandet med rättsekerhetsintresset, eller kräva på politiker att de kontrollerar verksamhet.

förvaltningsdomstolar har rättskontrolfunktion

JUSTITIEOMBUSMANNAINSTITUTION är en svensk form av en särskild rättskontroll redan från 1809.

FOLKRÄTT = förhollande mellan stater som får sitt innehåll av överenskommelse mellan staterna, men staterna är suveräna och inte underkastade ngt internationell tvångsmakt följaktligen är folkrätten ej rättssäkert.

FOLKRÄTTSLIG PRAXIS - kan få viss stadga genom verksamheten vid internationella domstolen i Haag (FN) och andra internationella organisationer.t.ex EU med EG-rätten.

RÄTTENS INDELNING I PRIVATRÄTT OCH OFFENTLIGRÄTT

PRIVATRÄTT (civilrätt)- åtskilda civilrättsliga begrepp och spörsmål har bearbetats i det europeiska juridiska tänkandet med början redan under det romerska rikets tid.

STRAFFRÄTT - nulla poena sine lege -intet straff utan lag dvs : utan stöd i uttryckligt lagbud

PROCESSRÄTT - regler om rättegångsväsendet. Först genom processrättens regler kan de civil- och straff rättsliga grundsatserna få full praktisk effekt.

KÄRNPARTI AV RÄTTSORDNINGEN - civil- straff- och processrätten.huvudsakliga fältet i allmänas domstolernas (tingsrätten, hovrätten, hogsta domstolen) verksamheten

Sveriges rikes lag av 1734 :"alla de nödigaste stycken må finnas, som till det enskilda levernet i ett väl beställt rike höra , och uti rättegångs- och utsökningsmål kunna till rättesnöje tjäna".

OFFENTLIG RÄTT - statsrätten (stadgande om de högsta statsorganen:konungen, regeringen, riksdagen)regler om medborgarskap, om rösträtt och allmänna medborgerliga skyldigheter och förmåner, förvaltningsrätten (statsliga och kommunala förvaltning) sociala stödåtgärder.m.m.

SKATTERÄTT -offentlig hushållning och särskilt bestämmelserna om skatt till stat och kommun.

FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNA (LÄNSRÄTTEN, KAMMARRÄTTEN OCH REGERINGSRÄTTEN) - överprovar både myndigheterna som rör SKATTERÄTT OCH OFFENTLIG RÄTT.

PRIVATRÄTT motsats fallet till OFFENTLIG RÄTT inkl. STRAFF-, PROCESS, SKATTE RÄTT

INTERNATIONELLRÄTT = folkrätt + internatinell privaträtt

OLIKA RÄTTSUTVECKLING I OLIKA LÄNDER

CORPUS IURIS CIVILIUS - namnet på lagverk av Justinianus från 530 e.Kr.

KANONISKA RÄTTEN - medeltida kyrkans rättsordning med utväcklad familierätten

KODIFIKATIONER - sammanfatande lagverk från 1700-talet det blir CODE NAPOLEON 1804 (Code Civil) och BURGERLICHES GESETZBUCH (BGB) 1896

COMMON LAW - angloamerikansk ( ger domstolerna mer utrymme i rättskapandet än i t.ex. i Sverige)

SOVJETISKA RÄTTEN

SVENSK RÄTTSUTVECKLING - LANDSKAPSLAGAR bevarades i muntlig tradition och nedtecknades 1200-1300. Magnus Eriksson gav ut "allmänna lagar och stadslag. 1442 gick ut Kristoffers allmänna landslag. 1734 antogs av riksdag Sveriges rikes lag, stadfäst av konungen 1736(inledning i 9 balkar; giftermåls-, ärvda-, jord-, byggninga-, handels-, missgärnings-, straff-, utsöknings- och rättegångs - balken.
När det gäller offentliga rätten så året 1809 antogs regeringsformen, som reformerades och 1974 antogs helt nytt regeringsform (1974:152) .
Den materiella förvaltningsrätten har förvandlads genom den moderna soialpolitiken. För primärkommunerna och landstingskommunerna gäller gemensamt kommunallag(1991:900) ; omtryckt (2004:93)

LAGAR OCH ANDRA RÄTTSREGLER. LAGTOLKNING. RÄTTPRAXIS.

FÖRFATTNING 1 = officiella publikationer av lagar m. m. , Svensk författningssamling (SFS) .

FÖRFATTNING 2 = konstitution., regeringsformen

LAG -t.ex lag (2000:224),är en förfatning som kallas lag i sin rubrik ,är alltid antagen av riksdag ensam. Förslag till en lag brukkar föreslös av regeringen.

FÖRORDNING (tidigare benämnd kungörelse, stadga..)beslutas av regeringen med lämplig ståd.

PROMULGATIONEN - regeringens beslut om utfärdande av lagr och andra författningar

SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING(SFS) GES UT FÖR ATT OFFENTLIGGÖRA I Löpande tidsföljd författningarna.

1825 - första SFS

PROMULGATIONSLAG - lag som skapas när en lag är alltför vidlyftig och informerar om lagensikrafttredande och övergångsbestämmelser

LAGBOKEN - brukas ges ut av ett förutvarande justitiesråd. Iår 2007 var 128 upplaga.

ELASTISKA UTTRYCK? -"skälig", "synerliga skäll", "ringa betydelse", ...

STRIKT LAGTOLKNING - efter bokstaven. Bor kompleteras med RETIO LEGIS dvs med tolkning som stämmer med LAGENS ÄNDAMÅL

TELEOLOGISK TOLKNING - stämmer med lagens ändamål (RETIO LEGIS), men en lag kan tillgodose olika syfte.

lagtolkningen kan vara EXTENSIV(bred, utvidgande) eller RESTRIKTIV (inskrängande, small, endast slagens text).

ANALOGISK LAGTILLÄMPNING - då domstolen hänvisar till GRUNDERNA för ett visst lagrum istället för till lagrummet.

TOLKNING E CONTRARIO - strikt mot syfte med lagen. (ej analogisk)

RÄTTSANALOGI - användning av en rättsprincip utvidgas från ett del område i juridiken till en annan.

MOTIVEN - åberopade syften och tankegångar som ligger bakom lagtexten

Lagförarbeternas roll vid lagtolkning är stor i den nationela lagstiftningen och liten när det gäller lagar som grundas på EG- direktiv.

OSKRIVEN RÄTT - det finns mycket rätt som gäller fast bevaras ändast muntlig, ej skrivtlig. "Rätt" är ett vidare begrepp än "lag".

SEDVANERÄTT - rätt som bygger på sedvana eller på en kutym (tradition, praxis). Att en sedvana kan omvandlas till sSEDVANERÄTT illustreras i f.ö. av §3 i 1990 års köplagen ; "handelsbruk eller annan sedvänja som måste anses bindande har rättslig betydelse vid sidan av vad parterna avtalat eller brukat tillämpa mellan sig".

RÄTTSPRAXIS - praxis hos de rättstillämpande myndigheterna, särskild domstolar, och bygger bl.a. på PREJUDIKATER

PREJUDIKAT - den bedömning som förekommit i tidigare likartade rättsfall i HD. Respekt för prejudikater i ättpraxis åkar förutsäbarheten och genom det bidrar till formell rättssäkerhet.

Allmänna reklamationsnämnden - avgör civilrättsliga tvister utan medverkan av domstol.



DOMSSAMLINGAR
- NJA = "Nytt juridiskt arkiv" dvs HD:S avgörande publiceras sedan 1874 . När man citerar så blir det t.ex : NJA 1969 s. 22. fast man brukar inte ange källor då.
- RH = "Rättsfall från hövrätterna" - samlingen publicerar en del av hovrättsdomar
- AD = "Arbetsdomstolens domar " - publikation som offentliggör Arbetsddomstolens avgörande.
- RÅ = "Regeringsrättens årsbok" Regerings rättens avgörande sedan dess tillkomst 1909.

RÄTTSREGLERNAS TEORETISKA STRUKTUR.
RÄTTIGHETSBEGREPPET.

RÄTTSREGEL = HANDLINGSREGEL dvs lämnar anvisningar för mänskligt handlande.
En typisk RÄTTSREGEL har följande struktur:
OM RÄTTSFAKTUM föreligger SÅ RÄTTSFÖLJD (RÄTTSVERKAN)inträder.

Rättspåföljd är inte samma sak som påfljd i mäning straff.

Rättsfaktum är inte samma som bevisfaktum t.ex. dokument, vittne...

Om inneborden av begreppen ; RÄTTIGHET OCH SKYLDIGHET ; är inte alla rättsfilosofer eniga om.

RÄTTIGHET OCH SKYLDIGHET I JURIDISKT SPRÅK HAR OFTAST REGELTEKNISK FUNKTION.

För en medborgare är begreppen känsloladdad, moralisk pregel vilket skapar respekten för lagar.

ÄGANDERÄTT, NYTTJANDERÄTT, PANTRÄTT, UPPHÖVSRÄTT, - är exempel på rättigheter men även på begrepp med regelteknisk funktion, . det hör också hit t.ex ;BEHÖRIGHET, BEFOGENHET, AKTIEBOLAG, DÖDSBO...

SVENSK RÄTTS INTERNATIONELLA BEROENDE

INTERNATIONELL PROCESSRÄTT - nationell rätt som avgör domstols behörighet enligt den egna ladets regel om länderna i tvisten inte är bundna av konvention eller annat avtal.

INTERNATIONELL PRIVATRÄTT - Nationelllag som säger om vilket lands lag ska man tillämpa i internationell tvist. Så länge är länderna inte bundna av en internatinell avtal. Den reglerar lagvalsregler och inte materiella normer.

INTERNATIONELLA KONVENTIONER - internationella överenskommelse där länderna åtar sig att samodna sina regler inom internationella processrätt (angående domsrätt och verkställighet av domar) i frågan om lagvalet (internationella privaträtt) eller innehålet t.ex för regler om köp över gränser. Konventioner främjar föutsägbarhet och rättsäkerhet.

LAGHARMONISERING - mest långgående samordning av rätten genom införande GEMENSAMMA MATERIELLA REGLER .


UTRYCK PÅ LAGHARMONISERING:
- 1800-talet - internatinella konventioner om bl.a. upphövsrätt och patenträtt
- 1930 -konventioner om vexlar och chekar
- På transporträttens område
- 1980 - FN konventionen om internationella köp - lag (1987:822)


- Lag (1994:1219) ratificerar och inför EUROPAKONVENTIONEN från 1950 om mänskliga rättigheter in i SVENK LAG. Om ngt konvention införs inte i den nationella lagen tar man hänsyn endast vid folkrätten. Domstolar och myndigheter inte är skyldiga tillämpa den på nationell nivå.

- Lag(1994:1500)inför EU:s regelverk . Om beslutkompetens (SUBSIDIARITETSPRINCIPEN). Regeringsförmen 10kap5§ ger form till den konstitutionella grunden för överlemnande av beslutskompetens. Art 12 ger förbud för "all diskriminering på grund av nationalitet". Art 13 förbud mot kön-, etniskursprung-, religion- och sexuell legning - diskriminering.

- FN:s Barnkonventionen av år 1989 har ratificierad i Sverige men den har inte genom lagstiftning gjorts direkt tillämplig för svenska domstolar och myndigheter.


MER OM EU KRONOLOGISK

1957 - ROMFÖRDRAGET - bildat EG (europeiska gemensamhet)(belg,frank,italia,luxemburg, holland,tysk), ... EG - skapad gemensam marknad genom 4 friheterna: dvs fri rörlighet för varor tjänster, personer, kapital. ; man talar om "primärräten" vilkets reglerna delvis tillämpas direkt i medlemsländerna, "Sekunderräten" har form av förordningr och direktiv , . På civilrättens område har normgivningen innom eg vanligtvis formen av direktiv , vilka ska föranleda lagstiftningen i medlemsländerna. Förordningar är vanligvis administrativa föreskrivter för näringsverksamhet
EG har också tullunion dvs gemensm tull
1960 - EFTA - European Free Trade Association - fri handelsområde för industrivaror .
1992 - MAASTRICHTFÖRDRAGET - EU - SKAPADES Subsidiaritetsprincipen talar om att om gemenskapen inte är ensam behörig på ngt område då "skall" vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför , på grund av den planerade åtgärdens omfattning och verkningar , bättre kan uppnås på gemenskapsnivå".
1994 = EFTA + EG = EES =Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
1995 - Sverige till EU
1997 - AMSTERDAM FÖDREAGET
2001 - NICEFÖRDRAGET - REGLER OM BESLUTSFATANDE I EU
2004 - EU består av 25 länder
2004 ROM FÖRDRAG - EU KONSTITUTION,VILKET ÄR DOCK INTE GOODKÄND AV MEDLEMSLÄNDERNA.


SAMARBETE I EU PÅ S.K. "TRE PELARE":
DEN FÖRSTA PELAREN - EG -rätt - EG:rättordning från romfördraget 1957, där kan vissa beslut om lagharmonisering fattas genom majoritetsbeslut och EG domstolen kan medverka till en enhetlig beslut.
DEN ANDRA PELAREN - EU:s utrikes och säkerhetspolitik
EN TREDJE PELAREN - polissamarbete och straffrättsligt samarbete i EU


EU: ORGANISATION:
MINISTERRÅDET - högsta beslutande organ (1 minister från varje land)
KOMMISSIONEN - förberedande och verkställande organet
EUROPAPARLAMENTET - vars lädamöter direktväljs i medlemsländerna och som i fråga om rättsakterna har fått en enligt Amsterdamsfördraget utökad roll för medbestämmande.
EG DOMSTOL - en domare från varje land , eg rätten utveckling



FÖRHANDSAVGÖRANDE - en nationell domstol, som ställs inför en oklar fråga om innebörden av EG - rätten, har sålunda getts möjlighet att från EG- domstolen inhämta s.k. FÖRHANDSAVGÖRANDE i frågan om tolkning av rättsakter och andra beslut inom gemenskapen.

RÄTTSVETENSKAPEN;

RÄTTSHISTORIA
Allmän rättslära
Rätssociologi, (inklusive kriminologi)- rättsreglernas sociala förutsättningar och effekter.
Rättsekonomi (USA)
Doktrinen - den positiva rättsvetenskap , konkreta rättstillämpningsproblem
de lage lata - den givna lagen
le lege ferenda - den lagen som bör göras
jämförande rättsvetenskap - comparative law, med andra länders
Värdenihilism - Axel Hägerström - objektivitetsproblemet
Konstruktiv rättsvetenskap - krav på logisk, saklig och intellektuell rationalitet.
Materiell rättsvetenskap - delas i enskilda områda ; civill, straff ...


JURIDISKA TIDSKRIFTER

- SvTJ sedan 1916, Svensk Jurist Tidning
- TJ sedan 1989 , Stockholm , Juridisk Tidsskrift
- TfR sedan 1887 Oslo , tidsskrift för Rettsvitenskap

9. ANSTÄLLNINGSSKYDDETS HISTORISKA UTVECKLING

1929 Arbetsdomstolen startat sin verksamhet
AD 1932 nr 100 - en märklig dom
"Arbetsgivarinstitutet föreslog i sin promemoria "Hållfast arbetsrätt - för ett föränderligt arbetsliv" (Ds 2002:56)ändringar i anställningsskyddslagen och föräldrarledighetslagen. Denne låg till grund för utredningen från 2005 "Förstärkning och förenkling..." den ville bl.a. samla alla typer av tidsbegränsadeanställninngar till begrepet "fri visstidsanställning". men p.g.av maktskifte 2006 ändrades inte det. I stället ifördes s.kallade "anställningsformer".

10. ARBETSAVTALET

Information om ansällningsvillkor
1juli 2006 har LAS(1982:80)§6 ändrats i följd av ett EG-direktiv(91/533/EGG).

6 § Avtal får även träffas om tidsbegränsad provanställning, om prövotiden är högst sex månader.
Vill inte arbetsgivaren eller arbetstagaren att anställningen skall fortsätta efter det att prövotiden har löpt ut, skall besked om detta lämnas till motparten senast vid prövotidens utgång. Görs inte detta, övergår provanställningen i en tillsvidareanställning.
Om inte annat har avtalats, får en provanställning avbrytas även före prövotidens utgång. Lag (1994:1685).

6 a § Har upphävts genom lag (2006:439).

6 b § Vid övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet från en arbetsgivare till en annan, övergår också de rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsavtal och de anställningsförhållanden som gäller vid tidpunkten för övergången på den nya arbetsgivaren. Den tidigare arbetsgivaren är dock också ansvarig gentemot arbetstagaren för ekonomiska förpliktelser som hänför sig till tiden före övergången. Detta stycke gäller även arbetstagare i allmän tjänst och på sjögående fartyg.
Första stycket gäller inte vid övergång i samband med konkurs.
Första stycket gäller inte heller ålders-, invaliditets- eller efterlevandeförmåner.
Trots bestämmelserna i första stycket skall anställningsavtalet och anställningsförhållandet inte övergå till en ny arbetsgivare, om arbetstagaren motsätter sig detta. Lag (1994:1685).

6 c § Senast en månad efter det att arbetstagaren har börjat arbeta skall arbetsgivaren lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsavtalet eller anställningsförhållandet. Om anställningstiden är kortare än tre veckor, är arbetsgivaren inte skyldig att lämna sådan information.
Informationen skall innehålla åtminstone följande uppgifter:
1. Arbetsgivarens och arbetstagarens namn och adress, anställningens tillträdesdag samt arbetsplatsen.
2. En kort specificering eller beskrivning av arbetstagarens arbetsuppgifter och yrkesbenämning eller tjänstetitel.
3. Om anställningen gäller tills vidare eller för begränsad tid eller om den är en provanställning samt
a) vid anställning tills vidare: de uppsägningstider som gäller,
b) vid anställning för begränsad tid: anställningens slutdag eller de förutsättningar som gäller för att anställningen skall upphöra och vilken form av tidsbegränsad anställning som anställningen avser,
c) vid provanställning: prövotidens längd.
4. Begynnelselön, andra löneförmåner och hur ofta lönen skall betalas ut.
5. Längden på arbetstagarens betalda semester och längden på arbetstagarens normala arbetsdag eller arbetsvecka.
6. Tillämpligt kollektivavtal, i förekommande fall.
De uppgifter som avses i andra stycket 3 a, 3 b i fråga om förutsättningarna för anställningens upphörande, 4 och 5 får, om det är lämpligt, lämnas i form av hänvisningar till lagar, andra författningar eller kollektivavtal som reglerar dessa frågor. Lag (2006:440).

(LAS(1982:80)3 § Vid tillämpning av 5 § andra stycket, 11, 15, 22, 25, 26 och 39 §§ gäller följande särskilda bestämmelser om beräkning av anställningstid:
1. En arbetstagare, som byter anställning genom att övergå från en arbetsgivare till en annan, får i den senare anställningen tillgodoräkna sig också tiden i den förra, om arbetsgivarna vid tidpunkten för övergången tillhör samma koncern.
2. En arbetstagare, som byter anställning i samband med att ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet övergår från en arbetsgivare till en annan genom en sådan övergång som omfattas av 6 b §, får tillgodoräkna sig tiden hos den förre arbetsgivaren när anställningstid skall beräknas hos den senare. Detta gäller även vid byte av anställning i samband med konkurs.
3. Om det sker flera sådana byten av anställning som avses i 1- 2, får arbetstagaren räkna samman anställningstiderna hos alla arbetsgivarna.
Arbetstagare som har fått återanställning enligt 25 § skall anses ha uppnått den anställningstid som fordras för besked enligt 15 § och företrädesrätt enligt 25 §. Lag (2007:389).)

6 d § I fråga om arbetstagare som stationeras utomlands skall arbetsgivaren, om stationeringen avses pågå längre tid än en månad, före avresan lämna skriftlig information till arbetstagaren enligt 6 c §, om det inte redan har skett.
Arbetsgivaren skall före avresan även lämna skriftlig information till arbetstagaren om åtminstone
1. anställningstiden utomlands,
2. den valuta i vilken lönen skall betalas,
3. i förekommande fall, de kontantersättningar och naturaförmåner som följer av utstationeringen,
4. i förekommande fall, villkoren för hemresa, samt
5. i förekommande fall, de villkor som blir tillämpliga enligt 8 § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare.
De uppgifter som avses i 2 och 3 får, om det är lämpligt, lämnas i form av hänvisningar till lagar, andra författningar eller kollektivavtal som reglerar dessa frågor. Lag (2006:439).

6 e § Om förutsättningarna för anställningen ändras genom ett beslut av arbetsgivaren eller genom en överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren och ändringen gäller någon av de uppgifter som arbetsgivaren informerat om, eller skulle ha informerat om, skall arbetsgivaren lämna skriftlig information om ändringen inom en månad. Lag (2006:439).

6 f § Arbetsgivaren skall informera arbetstagare med tidsbegränsad anställning om lediga tillsvidareanställningar och provanställningar. Informationen får lämnas genom att den görs allmänt tillgänglig på arbetsplatsen.
Till föräldralediga arbetstagare med tidsbegränsad anställning skall informationen, om arbetstagaren begärt det, lämnas direkt till honom eller henne. Lag (2007:389).

6 g § Arbetsgivaren skall inom tre veckor efter en arbetstagares begäran lämna skriftlig information om arbetstagarens sammanlagda anställningstid.
Vid beräkning av anställningstiden skall de särskilda bestämmelserna i 3 § första stycket tillämpas. Lag (2006:440).

"Brott mot 6b-g§§LAS(1982:80)ger rätt till allmän skadestånd enligt 38§LAS

32 § En arbetsgivare som avser att anställa en arbetstagare, när någon annan har företrädesrätt till återanställning i verksamheten eller företrädesrätt till en anställning med högre sysselsättningsgrad, skall först förhandla med den berörda arbetstagarorganisationen på det sätt som anges i 11-14 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Detsamma gäller när fråga uppkommer om vem av flera företrädesberättigade som skall få återanställning eller en anställning med högre sysselsättningsgrad. Lag (1996:1424).

Frågan om vilken verkan den skriftliga information har för anställningsavtalet är innehåll är uteslutande beroende på hur den lämnas.

11. Anställningsskyddslagens inledande bestämmelser.

LAS (1982:80) tillämpas enligt §1 för varje arbetstagare i allmän(offentlig) eller enskild tjänst.

1 § Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning undantas dock 1. arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning, 2. arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj, 3. arbetstagare som är anställda för arbete i arbetsgivarens hushåll, 4. arbetstagare som är anställda med särskilt anställningsstöd, i skyddat arbete eller i utvecklingsanställning. Lag (2005:1193).